En trevlig broderad tavla som jag fått av någon i present.

Tänk så mycket vackert handarbetande som finns i hemmen.

Jag var själv förtjust i att brodera i yngre dagar, men nu var det länge sedan jag handarbetade.  Det senaste var något som hette latch hook, en sorts rya -teknik som jag sysslade med i Australien. Det var roligt, undrar om sådant finns att köpa här också. Man kunde köpa mönstret och färdigklippt garn mycket enkelt och  lätthanterligt.

Så här ser några av mina latch hook alster sedan 1986 ut.

När jag skrivit detta sökte jag på nätet och där fanns det flera firmor som sålde Latch Hook Kits, men jag såg ingen svensk adress. Vad kan det heta på svenska?

  Före jul stressar man med städning, julpynt och inhandlande av mat och julklappar.

Sedan kommer julaftonen med god mat och julklappar.

Juldagen med julotta??

Annandagen var för många den dag då man gick på bio förr.

Nu kan de flesta stanna hemma och se film på TV eller titta på egna DVD eller gamla videofilmer.

Hyllorna är fulla av gamla filmer av olika kvalitet.

God fortsättning på julen......

  Julstjärnan lyser i det tysta huset som en symbol för Betlehems stjärna.

I övrigt finns det spår överallt efter gårdagens festligheter.

En liten tomte gömmer sig i vrån vid trappan och har gjort sitt för i år.

God fortsättning....

  Tänk att vi får en vit jul. Mycket snö kan ju vara jobbigt, men om det är någon gång på året som man vill ha lite snö så är det väl just vid julen.

Tänk så härligt att få vara inomhus och tända ljus och ha det vamt och skönt medan det är gnistrande kallt ute, vilken känsla.

Bekanta som ska resa bort över julen suckade, typiskt när det för första gången på 10 år är fint julväder då ska man resa söderut.

Ja ja, till nyår kanske det regnar och slaskar hos oss och då är det kanske inte så dumt att vara på en solig strand någonstans.

Igår var det årets kortaste dag, vi går alltså mot ljusare tider igen. I början märks det ju inte så mycket men om några månader kommer vi att ha de långa ljusa dagarna här igen. Tänk på det och håll ut i vintermörkret.

Det är bevisat att vi inte mår så bra när vi inte får tillräckligt med solljus. Vårt förråd av D-vitamin minskar och vi kan drabbas av diverse hälsoproblem. De som reser söderöver och får se solen kan må mycket bättre.

Förutom julens alla ljus får vi försöka glädja oss över de små ljuspunkter vi kan hitta.

En riktigt vacker rimfrost kan pigga upp, om man går nära och tittar på frostkristallerna i närbild upptäcker man en riktigt vacker värld.

  Nu trillar julkorten in både i brevlådan och i mailboxen. Det är lika roligt med båda delarna.

Allra roligast är de med annorlunda och personliga motiv.

  Efter snökaoset igår har vi idag en strålande vacker vinterdag med sol på ren vit snö.

Då är det lätt att hitta vackra vintermotiv i omgivningen.

En liten undran bara när kommer snöskottarna??

  Efter förra veckans urladdning då jag skrev av mig alla känslor för hur vården hanterar människor trodde jag det skulle dröja innan jag bloggade igen.

Men så kom då denna ljuvliga bild som en julhälsning på mail.

Det är en av mina gamla championhundar som för ganska många år sedan fick lov att byta hem eftersom vi plötsligt hade för många hanhundar. Denna hund som var så trygg och helt problemfri var den som jag trodde skulle klara en flyttning bäst. Med sorg i hjärtat lämnade jag honom till en hundvan äldre dam långt uppe i norr. Det gick alldeles utmärkt. Men efter bara några månder dog damen plötsligt och jag fick inget veta, det kunde ha slutat hur sorgligt som helst. Emellertid ingrep ödet på det mest fantastiska sätt.

En elev kom till skolan på en helt annan ort också i norr. Hon berättade för sin lärare att hennes farmor plötsligt dött och att hon hade en liten hund som de måste ta hand om. Läraren som var hundvän frågade vad är det för en hund. En petit brabancon - en mycket ovanlig ras. Men så underligt sa läraren, min dotter har just en sådan hund också en hane. Kan vi åka och titta på hunden. Sagt och gjort de tog med sin egen hund och lät hundarna träffas. Det gick bra så de adopterade även den andre hunden.

Så berättade man detta för uppfödaren till sin egen hund och eftersom min hund var en känd champion visste hon att dessa hundar var halvbröder - de hade samma pappa! På omvägar fick jag så småningom veta var min hund hade hamnat. Jag tyckte det verkade bra och att det var ett otroligt sammanträffande att två små halvbröder uppe i glesbygden skulle hamna i samma hem.

Nu har åren gått och så dyker då denna bild upp. Vilka känslor! Hunden är nu 13 år! Hoppas att han får ytterligare flera goda år i sitt hem. Det finns gott hopp för jag har hans pappa kvar här och han blir snart 15 år.